• 2012-07-20

  Silvermynt första fynden från skeppet Mars

  Undersökningen av vraket av 1500-talsskeppet Mars är i full gång. Ett par silvermynt har bärgats och dykarna har siktat en mängd andra föremål. Det marinarkeologiska centret MARIS vid Södertörns högskola är vetenskapligt ansvariga i projektet.

  I två veckor har ett undersökningsteam nu varit ute vid vraket efter skeppet Mars och gjort de första undersökningarna av fyndplatsen. Med på båten Askholmen har den vetenskapliga ledaren för projektet Johan Rönnby varit, samt även forskaren Niklas Eriksson från Södertörns högskola.  

  Mars sjönk 1564 utanför Ölands kust och vraket är ett av de bäst bevarade från denna tid. Sommaren 2011 gjorde ett team från Ocean Discovery upptäckten av skeppsvraket. Nu börjar den tekniska och vetenskapliga dokumentationen av skeppet Mars.

  - Det är unikt att hitta ett så gammalt välbevarat vrak. Det ger fantastiska möjligheter att få ytterligare inblick i 1500-talssamhället, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola.

  Etablerat samarbete

  MARIS vid Södertörns högskola är vetenskapligt ansvariga för projektet som genomförs tillsammans med företagen Ocean Discovery, Deep Sea production och Marin Mätteknik. Vetenskapliga partners är också Försvarshögskolan och Sjöhistoriska museet.

  Ungefär så här skulle Mars kunna ha sett ut, tror Niklas Eriksson, MARIS, som gjort en skiss av ett 1500-talsskepp utifrån vraket av skeppet Mars, som hittades utanför Ölands kust förra sommaren. Illustration: Niklas Eriksson.

  Forskarteamet vid MARIS har även tidigare varit inkopplade vid fynd av äldre vrak, såsom Spökskeppet, Lejonvraket och Svärdet.

  - Genom samarbetet med dessa företag har vi nu kunnat få tillgång till högteknologisk utrustning som gör det möjligt för oss att dokumentera och undersöka vraket, berättar Johan Rönnby.

  Uppmätningar och fynd

  Uppmätningar och rekonstruktioner av Mars har gjorts bland annat med hjälp av så kallad multibeam-sonar, ett slags ekolod som ger en 3D-bild av föremål i vatten. Niklas Eriksson har med hjälp av bland annat filmer och stillbilder skissat upp hur vraket ligger på sjöbotten.

  Några av de första föremål som bärgats från vraket är ett par silverdaler, präglat med Erik XIV:s porträtt och valspråk. Myntet kan vara en del av den stora skatt som enligt sägnen ska ha följt skeppet till botten. Johan Rönnby tror att det finns många fler mynt vid vrakplatsen. Dykarna har hittills även siktat ett stort antal kanoner, spår av mänskliga kvarlevor och en mängd bruksföremål.

  Tack vare att skeppet ligger så djupt som 70 meter är det fortfarande välbevarat. Men samtidigt gör det stora djupet att det är en utmaning att undersöka vraket.

  Silverdaler var inte ett handelsmynt, utan internationellt mynt. På det mynt som bärgats från Mars finns ett porträtt av Erik XIV, i kungakrona hållandes ett svärd och riksäpplet. På den andra sidan finns riksvapnet och kungens valspråk: "Gud ger åt den han vill" (Deus dat cui vult). Bilden visar det bärgade myntet, ett förstorat foto av det, samt ett foto av ett liknande, restaurerat mynt.

  - På 70 meters djup kan man inte dyka med vanliga lufttuber, utan måste använda en gasblandning. Det är oerhört krävande och tar tid. Det kan ta upp till två timmar att göra en uppstigning efter ett dyk, berättar Johan Rönnby.

  Därför har teamet tagit hjälp av några av de skickligaste och mest välmeriterade dykarna i världen, från Nya Zeeland, Norge och USA.

  Skeppet berättar

  Det kommer att ta flera år att undersöka vraket, tror Johan Rönnby och Niklas Eriksson. Det vetenskapliga värdet av fyndet är stort och det finns en mängd olika infallsvinklar att undersöka. Niklas Eriksson är intresserad av att få veta mer om den faktiska storleken på skeppet, och vad vraket kan berätta om den tidens skeppsbyggarkonst.

  - Det finns skrivna källor som uppger att Mars var lika stort som katedralen i Lübeck plus tio fot. Men vi vet inte säkert hur stor hon faktiskt var. Fören på skeppet sprängdes bort när hon sjönk, och en del av den ligger en bit bort. Kanske kan vi nu med olika mättekniker komma närmare en mer exakt uppskattning av Mars storlek, säger Niklas Eriksson.

  Han påpekar också att Mars var av den första generationens storskepp på 1500-talet. Så stora skepp hade helt enkelt inte byggts förut. Vraket kan berätta om vilka tekniker man använt i konstruktionen. Niklas Eriksson kan till exempel se att man provat sig fram med olika tekniker, och att det finns en hel del intressanta skeppsbyggnadstekniska lösningar på Mars. Hela skrovkonstruktionen ser annorlunda ut jämfört med de skepp man hittat från 1600-talet.

  Skeppet alter ego för Erik XIV

  En annan ingång i forskningen kring Mars är vad hon betydde och symboliserade i stormaktstidens nationalstatsbygge. Erik XIV, som pryder de silvermynt som nu bärgats, var den första kungen av Sverige som ärvde sin tron av sin far.

  - Han var en renässansfurste, som på ett brutalt och kaxigt sätt skulle bygga nationalstaten Sverige. Skeppet kan ses som ett alter ego för kungen själv. På så sätt är vraket efter Mars otroligt intressant att studera. Man ska också komma ihåg att vraken från både Svärdet och Mars är slagfältsplatser. Vi hoppas kunna lyfta fram och diskutera betydelsen av vraken som krigsskådeplatser och fönster i tiden mot det inferno som rådde i det ögonblick skeppen sjönk, säger Johan Rönnby.

  Kungligt intresse för forskningen

  Under den första perioden av dykningar vid Mars var Kungen på inofficiellt besök på båten. Torsdagen den 12 juli tog Kungen del av arbetet ombord. Teamet som arbetar med undersökningarna hade skickat en inbjudan till hovet och fått till svar att det fanns intresse från Kungen. Så under fem timmar fick man tillfälle att visa fynd och berätta om projektet för Hans Majestät.

  Under sommaren kommer man att fortsätta den vetenskapliga undersökningen av vraket, samtidigt som det spelas in en dokumentär och en internationell storfilm om skeppet Mars.

  Kungligt besök ombord. I fem timmar gjorde Kungen ett besök på undersökningsskeppet, för att få veta mer om vraket efter Mars.

   

  Fakta: regalskeppet Mars

  Skeppet Mars byggdes i Kalmar 1563 och var sin tids största svenska fartyg. Hon sjönk under det Nordiska sjuårskriget (1563-1570) i en strid mellan den svenska och den dansk-lübska flottan i maj 1564. Strax efter att skeppet äntrats och börjat plundras av fienden exploderade det. Ombord fanns mellan 100-200 kanoner och ca 600 man, varav de flesta omkom när Mars gick under. Sommaren 2011 återfanns vraket sydost om Öland av en grupp dykare från Ocean Discovery.

  Nedan: En skiss av vraket efter Mars, så som det ligger på havsbotten. Illustration: Niklas Eriksson.

   

   

   

   

   

   

   

   

   

  

  DelaUppdaterad av Annika Borg 2012-07-20. Sidansvarig är Annika Borg.

Nyhetsarkiv 2003-2011