Agrar förändring och ideologisk formering

 

Agrar förändring och ideologisk formering.
Kooperation och medborgarskap i Östersjöområdet 1880-1939.

 

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet framstod Östersjöregionen som ett perifert område i förhållande till Västeuropa. Samhället, ekonomin, och till viss del politiken var agrara till sin karaktär. 

 

Syftet med projektet "Agrar förändring och ideologisk formering" är att förklara de agrara kopplingarna som fanns i Östersöområdets politiska liv utifrån ett institutionellt och komparativt perspektiv.

 

Det politiska livets kärnfråga är, och var, vilka individer, medborgare och organisationer som fått deltaga i beslutsfattandet, och i de politiska processerna. Huvudfrågeställningen är hur detta medborgarskap uppkom utifrån de agrara rörelserna. Fokuseringen på de lantbrukskooperativa rörelserna beror på att dessa var landbygdens primära, och vissa fall enda tillåtna, organisationsform. Samhällenas agrara prägel ledde därmed till att lantbrukskooperationen var en central politisk aktör under 1800-talets slut och 1900-talets början.

 

Projektets frågeställning utgår från vilka grundläggande kriterier som fanns för en medborgare och hur detta skilde sig mellan Finland, Estland, Ukraina/Polen och Sverige? Under 1900-talets första årtionden skapades de demokratiska systemen i regionen. Samhället byggde till viss del på ideologiska tankegångar från en konservativ och romantiskt präglad idévärld. Samtidigt användes definitioner av medborgaren hämtade från den agrara sfären och allt detta kopplades till liberala traditioner i synen på medborgaren. Samhällets spridda ideologiska hemvister är en viktig infallsvinkel för projektet. Den komparativa uppläggningen syftar till att ge en bild av de bakomliggande faktorerna till varför det uppstod olikartade politiska system och agrara ideologier i regionen samt hur de lantbrukskooperativa rörelserna spelade in i detta skeende.

 

Komparationen struktureras enligt tre teman:

• grundandeprocessen
• medborgaskapets formering och framförhandling
• den korporativa statens uppkomst

Genom dessa teman kan komparationen ge svar på och visa olika eller likartade kooperativa uppkomstmodeller, syn på medborgarskap och folk samt agerande under depressionen. Därigenom kan skillnader och likheter i de demokratiska systemens uppkomst påvisas. Genom projekte kommder att ges en ny bild av hur samhällena kring Östersjön organiserades under det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets formativa år.

 

Projektledare är professor Anu-Mai Köll, Stockholms universitet, men under projektets gång verksam vid Samtidshistoriska institutet.

Övriga medverkande forskare är fil. dr Fredrik Eriksson, fil. dr Piotr Wawrzeniuk, fil. dr Ann-Catrin Östman samt doktorand Johan Eellend.