Från moralisk ekonomi till rättvisehandel

En jämförande samtidshistorisk studie av svensk och brittisk konsumentkooperation i relation till internationell handel och utvecklingsbistånd.

I projektet Från moralisk ekonomi till rättvisehandel stod frågan om konsumenters rättigheter och skyldigheter i fokus. Det rörde sig om en jämförande studie där den brittiska och svenska konsumentkooperationen utgjorde de två fallen. Projektet avslutades under 2010.

Den konsumentkooperativa rörelsen i Sverige och Storbritannien är mest känd för sina insatser inom parti- och detaljhandelsområdet samt sitt opinionsarbete för konsumenters rättigheter, men vid slutet utav 1800-talet och under första hälften av 1900-talet verkade de även för att stoppa det så kallade 'utsvettingssystemet'.

I fabriker och företag som brukade sig av detta system arbetade de anställda hårt för usla löner. Inom ramen för sin affärs- och tillverkningsverksamhet hade kooperativa organisationer möjligheten att lägga ribban högre vad gällde arbetsförhållandena och på så sätt pressa andra arbetsgivare att göra det samma. I verkligheten resulterade detta i ett vägande av konsumentintressen mot arbetarintressen och eftersom basen i medlemskåren var arbetare kunde detta kompromissande leda till intressanta diskussioner.

Idag marknadsförs rättvisemärkta produkter i de kooperativa butikerna i båda Sverige och Storbritannien. Rättvisemärkningen ger konsumenterna en garanti att de primära tillverkarna av produkten har fått en skälig lön, att de har rätt att organisera sig och arbetar under bra arbetsförhållanden. En betydelsefull skillnad mellan våra dagars rättvisemärkta produkter och situationen med 'utsvettningssystemet' vid sekelskiftet är att idag har de sämsta lönerna och arbetsförhållandena flyttat utomlands.

De rättvisemärkta produkterna i dagens tappning är dock en relativt ny företeelse och det finns en historia att berätta mellan det att kooperationen verkade för bättre villkor för arbetare inom det egna landet och inköpen av rättvisemärkta produkter.

Vid samma tid som brittiska och svenska kooperatörer agerade för att häva missförhållanden hemma började kooperationen handla med varor som producerades i bl a de brittiska kolonierna. De krav som ställdes på produktionen av dessa varor studeras inom ramen för projektet. Frågor som berör villkoren i tredje världen har periodvis varit framträdande på kooperationens dagordning under efterkrigstiden. Diskussionen har huvudsakligen handlat om två områden; internationell handel samt bistånd av olika slag.

 

Projektets syfte

Det aktuella projektet syftar till att undersöka hur, och under vilka betingelser, idéer om konsumenters skyldigheter gentemot tredje världens länder har väckts och hanterats inom svensk och brittisk kooperation. Det som konkret utforskas är under vilka betingelser och på vilket sätt frågan om villkoren i tredje världens länder har kommit att aktualiseras, artikuleras och hanteras under kooperationens moderna historia. Kooperativa ledares och medlemmars debatter och beslut om hur de gemensamma resurserna bör användas, och de krav på uppföljning och redovisning som historiskt sett har funnits, har avsatt ett källmaterial som gör det möjligt att studera hur ideal artikuleras samt om, och i så fall hur, ideal och praktik har länkats samman.

Den historia som projektet resulterar i blir ännu en pusselbit i den socialhistoriska och mer specifikt den konsumtionshistoriska forskningen som ännu är på tillväxt i Sverige. Genom projektet knyts konsumtions- och arbetarhistoria samt kolonial och postkolonial historia samman.

 

Forskare

Projektet bedrevs av Katarina Friberg, fil dr i historia.  
 

Finansiering

Projektet finansierades av Vetenskapsrådet