Den svenska jämställdhetspolitikens institutionalisering

Jämställdhet, alltså kvinnors rätt till jämlikhet med män, blev ett centralt politikområde i Sverige i och med att regeringen 1972 inrättade en delegation för jämställdhet. Förvånansvärt nog är dock den svenska jämställdhetspolitiken, idag en svensk profilfråga, föga utforskad ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Ingen har ännu systematiskt ställt frågor om motiv, beslut och organisation vad gäller jämställdhetspolitiken.

Syftet med det här forskningsprojektet är att fylla den kunskapsluckan och samtidigt ge underlag för en nyanserad diskussion om jämställdhetspolitikens utformning.

 

Projektet består av fyra delstudier:

1. Yvonne Hirdman (projektledare), professor i historia och specialist på genusfrågor, analyserar den svenska jämställdhetspolitikens institutionalisering och dess utveckling med sikte på att vidareutveckla ett antal begrepp för att beskriva hur detta nya politikområde präglats av samhällets genusordning och gjort att det i många fall fått en särställning.
   
2. Kristina Abiala som är fil. dr i sociologi och specialist på genusfrågor analyserar hur frågor om prostitution och trafficking förhåller sig till jämställdhetspolitiken. Åtgärder mot dessa företeelser har delvis utgått från andra värderingar och föreställningar än jämställdhetspolitikens gängse, vilket kastar nytt ljus över jämställdhetspolitikens outtalade värdegrund.
   
3. Elisabeth Elgán som är docent i historia och specialist på jämförande historia jämför den svenska jämställdhetspolitiken med den franska med hänsyn till motiv, beslut och organisation för att bättre kunna karaktärisera den svenska politiken och bedöma dess originalitet.
   
4. Anders I Westerberg som är fil. dr i företagsekonomi och specialist på organisationer, inte minst Regeringskansliet, undersöker vilka beslut som fattades centralt och jämför de organisatoriska lösningar dessa beslut gavs med andra politiska sakfrågor som handläggs i Regeringskansliet.

 

Delstudierna är alla kvalitativa studier som tillämpar de inom de olika disciplinerna gängse metoderna och teorierna men har det gemensamt att de utgår från att könens plats i samhället - genussystemet - har påverkat detta politikområdes uppkomst, institutionalisering och vidareutveckling.

 

Tidsplan och finansiering:

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och beräknas pågå i tre år, 2008- 2010.